Anspråksfull.
Hur är man då?
Anspråkslös eller anspråksfull?
fredag 30 september 2011
Snillen spekulerar
Man ska ju gärna vara anspråkslös här i Sverige. Det är bra. Prestigelös och anspråkslös liksom. Trevlig, lagom, inte sticka ut. Men om man är tvärtom. Om man, så att säga, vill göra anspråk på något, är man anspråksfull då? Eller finns det inget motsatsord till anspråkslös i svenskan? Det skulle inte förvåna mig. Men det kan inte användas särskilt ofta, för det känns helt fel i munnen.
Anspråksfull.
Hur är man då?
Anspråksfull.
Hur är man då?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag övar mig att vara anspråksfull, om jag inte kräver något får jag inget heller. Det är intressant att ordet krävande har en väldigt negativ klang i det svenska språket. Jag har lätt för att ge, men svårt för att ta. Jag ska bli bättre på det.
SvaraRaderajag ska också vara mer anspråksfull tror jag. ödmjuk är en vacker egenskap tycker jag. men det måste gå att kombinera med lite krav på livet kan man tycka. ska smaka vidare på hur det är att vara anspråksfull. vad är det egentligen för krav man ställer då?
SvaraRadera