Björken vid tunneln, här har man suttit många gånger.
Vägen genom skogen på framsidan.Här brukade vi plocka blåbär.
Miljonprogrammet.
Genägen till Mobban, här gick vi för att köpa cigg till mamma. Gula blend.
Nu är det nybyggda hyresrätter
De har pimpat tvättstugorna en smula.
Här bodde det massor av godingar
Kenneth kunde kasta en tennisboll över huset.
Här lekte vi mamma, pappa, barn och samlade nötter.
Det här var en livsfarlig skogsväg där man fick
stå på bromsen när man skulle cykla till badet. Nu är det asfalterat.
Oj oj vilka minnen som strömmar tillbaka! Jag var förbi vår gård för några år sedan och blev lite ledsen över hur mycket som förändrats, skogen bakom 60-huset nästan borta och nästan det enda som stod kvar var gungorna som vi spenderade så mycket tid. Men ffa så saknades energin, när vi bodde där var gården full av liv! Men det visar bara på att det var just vi barn fick betongen att darra av liv och energi :)
SvaraRaderaTack för de fina bilder Jenni, nostalgi i stora mått :)
ja, gårdarna har varit väääldigt förfallna, men nu var de faktiskt riktigt fina. men som sagt, går ju inte att jämföra med vår tid, "betongen att darra" det var mitt i prick det! =)
SvaraRaderakom precis på, det var ju i backen du bröt armen! huja!
SvaraRaderaJuste, visst var det? Ja, många skador blev det, spräckte ju hakan 2 ggr också :) Kommer in i perioder då jag tänker väldigt mycket på vår uppväxt i 62:an. Det var en rolig tid och jag hoppas att mina barn får chansen att uppleva liknande det som vi hade. Minns du vår hemliga klubb där vi inte fick gå över vägen mot Steninge, utan vår tvungna att krypa genom "röret" som gick under vägen? Ha ha, gud vad vi hittade på saker! Sjukt kul hade vi iaf!
SvaraRaderaFick mig att tänka på vilka platser jag skulle lyfta fram om jag skrivit om mina kvarter där jag växte upp i Umeå. Fint med nostalgi!
SvaraRaderakarin: hua att jag minns hur blodet droppade! ja, mkt roligt upptåg var det! =)
SvaraRaderaemma: ja, nostalgi är bra. det värmer lite vemodigt.