Ekotips!

Så här i sommartider då man gärna undviker onödig tid vid spisen och gärna spenderar dagarna utomhus och i farten kan det vara fiffigt att veta att ICA har ekologiska plättar som faktiskt är riktigt goda. De är tyvärr inte så goda kalla, det hade ju varit succé på riktigt det, att plocka med sig stranden. Men uppvärmda i micro funkar de finfint! Som snabblunch eller middag eller mellis eller fika. fort gjort och och riktigt smaksigt!

Inte riktigt okej

Ava har under veckan som gått inte riktigt varit överens med det faktum att hennes far börjat jobba igen. 

Här sitter hon demonstrativt ned och tycker minsann att pappa kan komma hem igen. Paa-ppaaaaaa! Och så surläpp på det. Gullot. 

Äntligen Lugnet

I helgen har vi varit i stugan som sagt. Helt fantastiskt skönt. Semesterkänslan återvände och jag hade lätt kunnat stanna ett par dagar till. 

Poppispippi

Juni gillar också pippi, för att gå en brottningsmatch. 

Tjejkväll

Jag tog det långa benet före och sprang över fältet på tjejkväll igår. Första riktiga gå-bort-kvällen utan bebis för min del. Halv sju kom vi hem från stugan. Då hade lilltösen varken ätit eller sovit någe vidare i hettan, så jag väntade mig katastrofafton. Några minuter över sju sov hon, utan nämnvärd kamp. När jag försäkrat mig om att hon somnat ordentligt slängde jag mig i duschen och när jag kom ut igen hade hon vaknat. Fan. Testade ersättning och H försökte söva om henne. Funka inte. Så iförd endast kjol och mascara låg jag som ett streck över sängen med lilla Juni på magen och räknade minuterna tills jag skulle våga kliva upp igen. Hon vaknade en kvart efter att jag gått. Men H lyckades söva om henne. Tur det, så jag hann dricka ett glas bubbel och skvallra med brudarna till det stilla regnet. 

Ovaggad

Hon sover numera sina lurar ovaggad peppar, peppar ta i trä) Det vill säga vi slipper stå och hålla vagnen i rörelse, vilket vi alltså gjort under många, många veckor nu. Minst fyra pass om dagen. Förstår ni vilken frigörelse? Dels att slippa vagna dels att slippa tjata och bråka med Ava för att hon inte ska göra ditt eller datt då jag måste stå och vagna ( vilket hon tycker är skittråkigt så klart) Idag hann jag till exempel dammsuga och skura golven på min fria halvtimme. Bara en sån sak. Sen är ju allt relativt här i livet, det vet ni. Ava sov 45 minuter som spädis, ovaggad, och jag tyckte att jag inte hann med nåt! Nu är 30 minuter oceaner av tid. Idag hann jag till och med fundera på vad tusan vi skulle sysselsätta oss med innan vi skulle till förskolan. Skillnad! Makalös skillnad. 

Flytväst

Vi har köpt en flytväst till Ava, för att kunna ha vid båtturer och bad. Tur det, för i lördagsmorse hade algblomningen kommit igång vid Skarholmen ute i stugan, men det var helt ok att bada på det djupa, från bryggan. Då passade det bra med flytväst. Det var jättekul och hon var jätteduktig, men i har inte riktigt testat flytkraften än. Det var roligare att gå upp och ned för stegen. 

Farfar

Ava pekar på en inramad bild på hyllan som jag plockar ned.
- vet du vem det här är Ava? Känner du igen honom?
- ja
- det är din farfar, pappas pappa.
- jag tycker om henne. Det är min. Min, min, min.

Inte ett öga torrt.

På rätt väg

Igår åkte vi ut till stugan. Vi kom iväg rätt sent och blev tvungna att åka tillbaka då vi glömt en nyckel. Då händer det. Hon somnar. I bilen! Det har nog inte hänt sen...hon var runt halvåret kanske? Inga problem att lyfta från bilen till säng och hon sover fortfarande. (vaknade förvisso vid fyra och fick Välling men ändå) Det verkar gå åt rätt håll, det här med att skippa sovandet. Det är ju en helt galen tanke att hon ska kunna söva till sju på morgonen! Sovmorgon liksom! Fast sen är det ju den lilla pikanta detaljen Juni. Som fortsätter vakna klockan fem. Grattis liksom.

Mantra

Mitt mantra just nu för att överleva mentalt när solen skiner från klarblå himmel och jag sitter inlåst framför pippi med lillan sovandes i famn och Ava lite överallt. Det kommer fler somrar. Det kommer dagar då jag kommer tjata på tjejerna att komma ur vattnet så vi kan åka hem. Just precis nu kanske livet känns lite orättvist. Men det kommer fler somrar. Det kommer fler somrar. Det kommer fler somrar.

Man ska ju inte ropa hej...

...men vi kan nog snart våga kalla henne nappbarn. Det är en makalös skillnad med och utan napp, att slippa höra henne skrika är fan guld värt. Latex skulle det visst vara för unga fröken och nu börjar det kanske bli läge att införskaffa såna där napphållare, för tillsammans med snutten är det nog vår viktigaste ägodel just nu. 

Pluttar!

Letade en bild och ramlade över de här, så små de var! Det är alltså tre år sedan, Alva ska fylla ett och Caesar är tre, sommaren 2010.

ATT dom då växer fort! Men när jag drabbas av en sån här "hjälp det går för fort, stanna tiden!" (som jag alltid får när jag rensar ut en klädstorlek ur garderoben och en tår sakta rullar nedför kinden) då brukar jag fråga mig själv: skulle du orka vara småbarnsförälder för resten av livet då? Nä just det, då torkar jag den där tåren rätt raskt och tänker att varje ålder har sin charm. 

Supermom

Igår kände jag mig som supermom. Klarade utmaning på utmaning med ett leende och vyssjade vagn med ena handen och gungade Ava med den andra, med vagnen i sandlådan. Det busades och skrattades och serverades mat i god tid och allt sånt. Lyckades aktivera och hålla två tvåringar vid liv en hel eftermiddag, ha middagen nästan färdig och  hemmet i hyfsat tillstånd. Today? Not so much. Snarare lazymom. Avapassning uteblev vilket innebar att vi såg hela pippi filmen två gånger, men lillan fick inte sin sömn ändå. En jättetrött Ava (som somnade 18.20) och en trött mamma (min middagssömn uteblev ju oxå) rök ihop ett par gånger och jag som lovat mig själv att aldrig banna Ava om hon kissar ned sig, var lite väl kort i tonen när jag hetsigt torkade en pöl. Så, nä, ingen supermom idag. Men vi klarade det och det blev ingen skrikfest!

best friends

Basket

Han vann igen. Den jäveln. 

Goda grannar

Nämnde ju att jag haft lite ångest inför att vara själv med barnen igen då det var minst sagt kaotiskt innan semestern. Samtidigt ville jag inte ha Ava på förskolan. Well, de goda nyheterna är att jag kommer ha Ava hemma. Förskolan är nämligen stängd denna vecka! Vi har uppenbarligen missat nåt i vår sommarplanering. Vart hyfsat ställd i morse, först inga bilar, grinden stod öppen, låst dörr... Stängt. Hade det varit för fyra veckor sedan hade jag nog förvandlats till en blöt fläck på backen. Brutit ihop fullständigt och skrikgrinat i ren panik. Idag skrattade jag bara. Hur fan lyckas vi liksom? Den makalösa turen som räddar dagen är våra grannar. Utan att blinka erbjöd de sig att ta Ava de timmar juni måste sova. Trots att de är mitt uppe i en flytt och staketmålning. Fantastiskt! Sen hade jag deras tös på eftermiddagen så de hann måla lite. Det är grannsämja det.

Glasspeng

Mor och Moije tittade in på vägen hem från Nora, alltid lika trevligt. Förutom den finfina klänningen Ava har på sig fick hon en glasspeng. Sin allra första. Hon höll i den hårt hela vägen upp till jurkan där vi hade några ärenden. Hon visste precis vad hon skulle ha. Chokladglass. Handlade alldeles själv också. Gullungen.

Vill inte!

Nu vill jag bara skrika för full hals precis som Ava gör; vill inte! vill inte det! För jag vill inte, vill inte, vill inte att semestern ska vara slut. Jag vill inte, vill inte vill inte vill inte behöva lämna Ava på förskolan i morgon! Jag vill ha henne hemma, kunna åka och bada och fortsätta njuta av sommaren! Förbannade jävla skitsömnshelvete. Vi hade en helt fantastisk morgon hon och jag häromdagen. Satt ute på baksidan och åt frukost, läste sagor, fixa naglarna och vattna blommor. Kan vi inte bara få fortsätta så? Jag har skrockat lite och skämtat att semester fått en annan innebörd numera. Och visst, det är inga sovmornar eller sena härliga vinkvällar i sommarnatten. Det är inte så mycket vila alls. Men det är att få vara tillsammans. Att få vara två. Att kunna fokusera på ett barn i taget. Att ha oändligt mycket mer tålamod och ork. Att slippa stressen. Jag tog Juni på morgonprommis någon dag (Håkan har sövt henne i princip hela semestern och det är jag såå tacksam för) och det tog ett tag för henne att somna, hon skrek inte nämnvärt, men jag kände den ändå. Den där hemska stressen och det knöt sig i magen. jag har liksom förträngt hur jag mådde och hur livet var de sista dagarna innan semestern. Jag var i upplösningstillstånd. Jag räknade minuterna tills dess H skulle kliva av jobbet. Ava fick vara med kusinerna de sista dagarna, för det funkade bara inte. Juni bara skrek och skrek och sov inte. Fy fan. Så det kanske inte är så konstigt att det knyter sig lite i magen. Nu när det är dax igen. 

Semesterns sista dag

 Vi började dagen ute på baksidan. Jag och Ava målade med fingerfärg medan Håkan tog Juni på promenad. Jag har verkligen uppskattat de stunderna vi fått själva jag och Ava.

Målandet spårade så klart ut alldeles och det blev färg överallt, jag tror Avas lugg fortfarande är grön! Så vi hoppade in i duschen och sen blåste vi såpbubblor. 

Vi tog oss sedan till Sigtuna hela familjen och var där tidigt. 

Mitt favvocafé öppnar nämligen redan klockan nio, även på söndagar. Lilla norpan var i farten när jag skulle ta en bild på finfikat. 

Deras bakgård var så lugn och stilla och det kändes väldigt semestrigt att sitta under ett parasoll och njuta av en skön stund tillsammans. 

Efter att ha klättrat på pilarna och sprungit längst strandpromenaden ett par vändor hade vi retat upp aptiten för lunch. Mötte upp KPL på Våfflan och åt äntligen deras väldokumenterade räkmacka. Det är så mycket handskalade räkor att Håkan till och med lämnade en liten hög.  

Fåglarna är galna på det där stället. Jisses! horder av bortskämda och orädda små sparvar. 

Ava mutades med glass för att sitta still en stund till. Men hon var nog för mätt. Eller trött. 

Efter att barnen sovit en lunchlur for vi hem och blåste upp poolen. Det hade varit lite blåsigt i Sigtuna men hemma på vår gård var det lugnt och varmt och soligt. Håkan var Mr baywatch och jag och Juni fick parkera oss i sängen för en långlur. 

Efter middagen tog vi en kvällsprommis till macken och köpte glass. Ava hade blivit lovad en glassmacka (sandwich) i Sigtuna och det var så varmt och skönt att man bara ville ut. Hade vi haft mer tid hade ett kvällsdopp suttit perfekt. 

Vi stannade till i lekparken på vägen hem och Juni studerade förundrat träden, precis som sin syster i samma ålder. 

Ava och jag vrålgungade och skrattade så gott tillsammans medan Håkan nervöst ojade sig en smula och trodde hon skulle ramla ur. 

Å vad jag kommer sakna det här. 

New dawn

Årets upplaga av Avas ros, new dawn. Full i knopp och löss väntar vi spänt på att den ska slå ut!

Dagens Ava

Dagens Ava

Nytt bad

Idag kommer vi med största sannolikhet att befinna oss här. 

Ett för oss nytt bad, lite avskilt, lite mer privat och väldigt barnvänligt. 

Det är ett naturreservat så fiskare och hundar är inte välkomna. 

Good things. 

Packa pappas kappsäck

Inför avresa till Roslagen skulle vi packa och städa och  fixa på kvällen när ungarna somnat. Jag skulle lägga mig fem minuter ocxh samla tankarna när de väl gjort det och tvärnitar. Håkan lät mig sova så vi får alltså packa allt och städa och handla nästa dag. Lätt kaos emellanåt kan jag lova. Ava hjälpte mig att packa maten till vår resa, det gick jättebra att packa i, hon packade allt möjligt, sen packade hon upp väl valda delar igen för att bygga torn. 

Lugnet

Har hängt i stugan ett par dagar, åker över dagen och sover hemma, tuuur det är så nära! Ava har lekt med storkusinerna och Juni och jag ligger mest och sover känns det som. Fast idag var vi där redan till frukost så även jag hann få lite dag! De kvällarna som barnen somnat hyfsat har vi passat på att dricka lite vin och häromkvällen drog vi igång årets femkamp med TP och bubbel. 

Han vann den jäveln. 

Juni puni

För mig har det inte stått en änglakör i förlossningsrummet då mina barn fötts och himlen har liksom inte öppnat sig av himlastormande kärlek. Jag har älskat dem från start, men kärleken har sedan växt sig allt starkare med tiden. Idag har jag förälskat mig i min yngsta dotter på nytt. Hon är så fiiiin! Älskade lilla Juni puni plutt.