Stolt

Jag är så stolt över mig själv. Nu är jag här. Nu har jag vänt upp och ned på allt i mitt liv och tagit ut en ny riktning, nu står jag här och har köpt ett hus, fått ett nytt jobb inom skolan i Nora, jag har klarat av en intensiv körkortsutbildning och klarat teoriprovet. Nu står jag här, på väg, på väg in i mitt nya liv som jag har skapat efter mina drömmar och önskningar, min längtan. Oavsett hur det går i morgon på uppkörningen så är jag såå stolt över mig själv. Mitt mod, min envishet och uthållighet. Min förmåga att ha lite is i magen, att våga följa mitt hjärta och  (åtminstone tidvis) kunna vila i tilltron att allt löser sig. Jag är så stolt och glad och oändligt tacksam. För två år sedan kunde jag knappt umgås med andra människor, jag levde med öronproppar inpluggade och var otroligt skör och rädd. För mindre än 1,5 år sen kunde jag inte utföra en enkel arbetsuppgift framför datorn.

Men idag står jag här.
Stolt, stark,
på väg.

Uppkörning bokad!

Idag har jag planerat och bokat alla tider för min intensivutbildning. Den 21 december kör jag upp.

Hej hej körkort, här kommer jag! Och framförallt - hej hej frihet - här kommer jag! Hej, hej utflykter med barnen och sjuttioelva julmarknader och roadtrips!

I september träffade jag mina älskade söderbönor i Alicante (vi firade 10 årsjubileum av årliga träffar) och då tittade vi på vilka mål vi listat för 5 och 7 år sedan.

Jag ville gifta mig och skaffa körkort.

Snart skriver vi check på båda och lägger  dessutom till husägare.

Nya mål sattes även för framtiden - mitt viktigaste mål och min viktigaste intention framöver är att komma från kärlek i allt jag gör. Att lyssna på hjärtat och själen och våga följa lust och glädje och skapa mig ett liv jag verkligen vill leva. Och sprida kärlek. Massor av ljus och kärlek till världen. Och jag är på god väg. Not too shabby. Not too shabby at all.

Puss på er!

Nagelbitarvalet öppnar upp för nya möjligheter

Det är ännu inte klart vilka som kommer att styra Sverige framöver. Valet är som en riktig Hollywood produktion med spänning  långt utöver det vanliga. Även om det inte är klart än och MP kanske fortfarande riskerar att åka ut riksdagen (hoppas, hoppas inte) när man räknat alla förtidsröster, så måste jag ändå säga att jag är glad och tacksam över att SD inte fick fler röster än de fick. Det pratades om 20-30 % och de ser ut att landa under 20-strecket. De går dock starkt framåt, men inte alls i den omfattning som de hoppats på. Det är jag väldigt glad över. Sen ligger de traditionella blocken ruskigt jämnt. Det kommer bli väldigt intressant att se hur detta kommer att landa, för den bestående känslan så här dagen efter valet är att behöver växa fram något nytt. 

De etablerade partierna pratar på samma sätt, på samma "politiker sätt." Jimmie Åkesson pratar på ett annat sätt. På ett sätt som känns nytt, kanske inte så fräscht (när man vet deras bakgrund) men ändå. Jag tror det svenska folket suktar efter något nytt, nåt annat, nåt annorlunda. Jag tror det kan förklara Reinfeldts storhetstid också, han stod för något som bröt mot den traditionella bilden av de etablerade partierna. 

Vi behöver således något nytt. Ett nytt sätt att föra politik, ett nytt sätt att samtala och styra. Jag tänkte inför valet, när MP svikit väljarna i hjärtefrågor som migration, och sossarnas oförmåga att förnya sig, att nu blir det vänsterns val. Vänstern hade världens chans att göra ett riktigt, riktigt bra val. De gjorde förvisso ett bra val, men inte så bra som de hade möjlighet till. De hänvisas till som extrema, och kopplingar till kommunism ligger dem i fatet, därför tvekar de som redan röstar åt vänster att gå hela vägen ut till vänsterpartiet.

Så här öppnas upp en möjlighet för ett nytt parti. Miljöpartiet kan inte livnära sig på klimatfrågan längre, för den är så högt upp på agendan att alla partier måste driva en aktiv klimatpolitik. Socialdemokraterna har rört sig lite för långt till höger (för traditionella vänsterväljare)och vänstern upplevs som lite för extremt. För hör och häpna, sossarna tappar lika många om inte fler väljare till SD än moderaterna. Det är väldigt märkligt med tanke på hur höger de är, som sosse måste ju värderingarna gått åt solidaritet och ett samhälle för alla tidigare. 

Så det öppnas som en spricka, en spricka som egentligen inte följer blockpartierna. Det öppnas upp en möjlighet för ett parti som inte går att placera på höger-vänster skalan. Nu är tiden att starta ett parti som blandar och ger. Som kan tala till folket på ett sätt som både är och känns nytt, som kan visa och kommunicera en framtidsbild som folk vill ha och som framför allt visar den gyllene vägen dit. Ett parti som är genuint och äkta och som talar till människors hjärta. Som visar på en väg och värderingar som baserar sig på kärlek, respekt och omsorg om alla människor och djur och natur. Det är dags att ge Sverige en ny väg framåt. 

 

En ny början

Jag har precis varit och röstat i detta ödesmättade val. Domedagsprofetiorna har varit många, liksom uppmaningarna att inte rösta SD. Tyvärr har även idiotförklaringarna haglat över de som förväntas välja SD. Vilket kan komma att bli ett ödesdigert misstag- Alla SD väljare är inte dumma i huvudet, alla är inte rasister, alla är dock fortfarande människor med känslor och kommer garanterat inte skifta åsikt när någon kallar dem dumma i huvudet. Tvärtom.

Det är heller inte konstigt att de väljer att blunda för viss saker som för oss andra är rätt uppenbara, som de nazistiska rötterna. Jag väljer aktivt att blunda för flera andra faktum i mitt liv. När jag vet vad jag borde göra (röra på mig, äta hälsosamt, sova mer) så gör jag ändå tvärtom. Det gör inte mig dum i huvudet heller, det gör mig mänsklig.

Men den där gnagande oron jag känt, även om jag försökt att inte fokusera så mycket på SD, eftersom jag tror att all energi de får av oss gynnar dem, har tidvis varit svår att värja sig emot.  Den har liksom krupit in under skinnet.

Men trots allt detta, trots allt hat som öppet visas på gator och torg, trots oron för liknelser vid nazi-Tyskland, så känner jag nu hopp. När jag gick över fältet efter att jag lagt min röst, kände jag hur det liksom låg kärlek i luften. Oron var som bortblåst. Det här kommer inte innebära slutet för Sverige som en öppen stat, det här kommer innebära en ny början. Den kommer kanske inte synas tydligt i början, det kommer kanske vara kaos, men det kommer att växa fram något nytt. Något ännu bättre ur detta. Det ligger i luften.

Kolmården

Vi har haft en helt magisk resa till Kolmården med barnen i helgen. Allt flöt på superbra och trots över 30 grader och sol kunde vi njuta av fantastiska upplevelser. Jag grinade till delfinshowen,  kunde inte hjälpa det, tårarna bara rann. Linbanan var en annan höjdpunkt,  trots höjdrädsla gick det finemangs. Barnen älskade Bamses värld, trots att de inte åkte några karuseller, mer än skalmans bilar, så var det svårt att få dem därifrån. Hotellet hade en riktigt fin relax avdelningen med barnvänliga pooler. Så där kunde man svalka sig efter en dag i hettan. Utsikten är också helt fantastisk. Dag två hade vi bokad en guidad tur innan parken öppnade. Så vi fick sen en två veckors sjöbjörnsunge och fick se massor av djur på nära håll. Det var en mäktig känsla att avsluta med kaffe och bulle på savannen, där noshörningar och zebror åt frukost ett stenkast bort. Rekommenderas varmt! 

Våren 2018

Vintern rasade i en väldig fart i år.  På Valborg hade vi vinterjackor och vantar och tjejerna frös när vi försökte trösta oss med glass då det utlovade tivolit var spårlöst försvunnet den 1 maj. Sen tog det inte ens två veckor innan vi premiärbadade både på kollot och i sjön! Galet härligt! 

Premiärer

Här kommer lite premiärbilder - första glassen på våfflan, första doppet, första hoppet i nya studsmattan,  första natten på kollot. Såna grejer.

Morsdag

På min åttonde morsdag åt vi lyxfrukost på rc chocolat i Sigtuna, där de serverar kommunens bästa kaffe. De har en sån mysig uteservering där man får utlandskänsla. Det bästa är att de öpnnar riktigt tidigt på helgerna, så man kan njuta av det där morgonlugnet. Vädret var ljuvligt (som det varit de senaste veckorna ) och vattnet och pilarna var fantastiska,  som alltid.

Ava pava 7 år

Idag blir vår lilla stora tjej hela sju år. Det känns märkligt och fantastiskt samtidigt.  Det är nog dags att inse att våra barn inte är så små längre. Och för första gången sen hon fyllde två är det snö på hennes födelsedag, det har snöat lika vackert som dagen hon föddes. Men stackarn är ju klappsjuk,  pendlar mellan 38 och 40 graders feber. Alla som känner Ava eller sett henne fika någon gång vet att hon är rejält sjuk när hon inte ens rörde sin tårtbit i morse. Drack inte upp saften och inte ens oboy till frukost gick ned. När jag sa att jag tyckte det var orättvist att behöva vara så sjuk på sin födelsedag flinade hon och sa:  "det tycker inte jag, för jag har fått en ny cykel och ett stall".  Och så fick hon galet rosa boxningshandskar, för hon och höken kör kampsport på tisdagar numera.  Hon trivs verkligen med rörelse,  hon strålar och mår finemangs då. Och så älskar hon djur, särskilt hundar. Om jag kunde skulle jag köpa henne en hund för hjälp vad hon skulle älska det. Men jag har lovat en fisk i 8 års present. Det gjorde jag för flera år sedan och hon pratar om det jämna mellanrum. Den ungen glömmer inte nåt! Lilla pavan,  som varit på sitt första skoldisco, tisslar om kärleksbrev med kompisarna, älskar att åka skridskor och normalt sett har full fart framåt. Vår älskade fina lilla tjej, grattis på din dag.

När snön kom till byn!

Lagom till att Juni var feberfri kom det snö. Trots att hon varit bra sliten och knappt ätit kavade hon upp.och ner i pulkabacken och åkte på sin nya blå madrass. Det är ju stört kul! Vi har trots sjukdom försökt vara ute så gott barnen orkat för att lufta oss lite. Det var några fantastiska vinterdagar innan snön försvann igen. Så då gäller det ju att passa på. Juni provade skidor för första gången - naturbegåvning!  Jag och Höken fixade skridskor, köp och sälj på fejan är da shit. Så jag har åkt skridskor för första gången på. Tja  en 15-16 år kanske? Jag släppte knappt målet -men jag gjordet!  Vi har en fantastisk granne som fixar och underhåller isen. Helt otroligt fint gjort. Han är pensionär och åker inte själv utan gläds med barnen som åker. Ava har åkt minst en gång om dagen. Och så har det blitt en del turer i snöskog. Det är ju så magiskt vackert. Och nu snöar det igen. Hoppas på mer av detta ❤

Sjukstugan

Lilla Juni är inne på sin tredje förkylning. Först feber och hosta, sen öroninflammation och nu insjuknade hon med snuva igår igen. Ava passade på att vara sjuk mellan Junis sjukperioder,  så jag kommer inte ens ihåg när hon var på förskolan sist. Pluttan. Och nu går Håkan och jag och snörvlar ikapp. Så idag fick jag sånt där städbryt som jag brukar få när sjukdomarna bara går som för runt här hemma. Så nu är det rent i vart fall. Men jag måste säga att tjejerna har börjat leka jättefint tillsammans. Så det går rätt bra att vara hemma tycker jag. Man får se det som extratid med barnen. En gåva.

Julgransplundring

I år var vi på julgransplundring i Rosersberg idrottshall. Det var grannfrun som undrade ifall vi ville haka på. Och det gjorde vi gladeligen!  Vi fikade, dansade runt granen, testa ansiktsmålning och köpte lotter. Sen fick barnen sockervadd och så kom ju tomten så klart. Fint och kul sätt att stödja den lokala idrottsrörelsen. Och det gick galant, man vet ju aldrig med mig, men jag kände inte av några stresssymtom över huvud taget,  det var bara kul. Såå skönt!