Hade ju äntligen fått tid hos sjukgymnasten idag. Tyvärr med dennes semestervikarie.
Vi kan väl sammanfatta det så här: jag vart inget klokare över foglossning som sådan, om råd & rön eller annat. Det enda han kunde säga med bestämdhet var att vila, det är det sista man ska göra. Jag har ju som bekant inte hört annat än, just det, vila. Det är inget annat att göra. Vila, vila. Men nu är det alltså färdigvilat, fick ett par hyfsat välbekanta rörelser att göra hemma och ska på återbesök nästa vecka. Det blir någon slags gruppgympa med andra fog- och bäckengalningar till hösten. Bra! Han sa faktiskt också att det kommer bli bättre. Han vågade inte svära på det, men han hade inte träffat någon som haft det for life. Men så var han ju inte torr bakom öronen heller.
Har ju tyckt att jag mer eller mindre haft klippkort på vårdinrättningarna i byn och det har ju visat sig vara helt riktigt. Jag har numera frikort, för första gången i mitt 33-åriga liv. Det kostar på att föda barn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar