1:a julklappen

Ava fick sin första julkapp igår, av Håkos moster och man. Jag känner att jag har väldigt svårt att bara låta det ligga. Börjar rättfärdiga tankar på ett öppnande med att "ja, men hon kommer ju få så många paket, det kommer bli för mycket för henne på självaste julafton". Gäääärna! Hon kommer inte fatta ett dyft.

Jag lovar. Jag skaaa hålla fingrarna i styr.
Sikkert asså.
Heders.