Jag överlevde. Med bravur. Det gick galant, jag gick leende hemifrån efter en lugn och helt stressfri morgon. Sen att det tar mig lika lång tid att gå till jobbet som när jag var höggravid med foglossing, tja, det förvånar liksom inte längre. Efter en väldigt lugn och behaglig arbetsdag, där jag hanterat över 1500 mejl, sorterat papper ur tre flyttkartonger och druckit sju liter kaffe (varför är man konstant kaffesugen på jobbet?) kommer jag hem till en kvittrande kråka, glad som en lärka och en bebis som sover. Vi har alla klarat första dagen med bravur.
Efter middag och nattning haltade jag iväg till den kvällsöppna (varför har det öppnats först nu?????) vårdcentralen och fick ännu en penicillinkur på halsen (eller snarare tån). Helvete. Men jag orkar inte bryta ihop över det. Just roll with it.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar