Undra sa flundra

...hur underbara Claras son kan sitta så fint i trädgården och tydligen inte orsaka någon större uppståndelse, medan jag sätter ned Ava i ungefär två sekunder på backen för att fixa babybjörnen och hon raskt sätter ett tallbarr i halsen. Jag lyckades bättre den här gången och hon spydde duktigt. Sedan dinglar hon i björnen medan jag plockar snöbär, och börjar hosta, tror ni inte ungen har lyckats få tag på ett blad som hon pillat i sig och givetvis sätter i halsen.

Innan har jag tyckt att det känns stympande att sätta på vantar utan tumme. Nu tycker jag inte det längre.