Nojan 1 & 2

Den här andra graviditeten (eller egentligen tredje) är väldigt annorlunda, varken jag eller Håkan har riktigt insett vad som komma skall. Vi har på sistone känt oss väldigt ogravida.  Med Ava lästes varenda sida på nätet om utvecklingen vecka för vecka och planer smiddes och det planerades och världen bestod mest av graviditeten och rorn var ständigt närvarande. Så är det definitivt inte den här gången. Jag menar, vi är i slutet av 14.e veckan, men jag har ännu inte skrivit in mig på MVC. Sist var vi ju där titt som tätt känns det som.

Så jag kissade på stickan igen.

Galet, jag vet. Men det var mest för Håkans skull, jag själv har börjat känna en välbekant spänning i buken. Nu kan man känna bebismagen. Inatt drömde jag om livmoderns kanter och min mage. Jag tror nämligen att jag kände en spark igår kväll. Det kan ha varit gas, men det kändes väldigt sparklikt. Med Ava kände jag inte det förrän väldigt sent, moderkakan låg i vägen. Då väckte jag Håkan för att han skulle känna på magen. Den här gången flinade vi lite och tog en omgång Ruzzle till.

Idag är jag väldigt glad över att jag är gravid. Nu börjar den sanna jublande glädjen spira, innan har det mest varit förvirring och förträngning tror jag.

Jag är gravid. Vi ska ha en bebis till. Jippi! Vad spännande!