Klon tack!

Att lägga vårt livspussel just nu är ett skämt. Det är fan inte långt från rocket science asså. Det är MVC, fotvård, hantverkare, inköp, banker och mäklare som ska klämmas in på arbetstid, som sedan ska arbetas igen någon gång när man egetnligen behöver vara i lägan och måla eller slipa eller spackla eller nåt.

Sen är det faktiskt julmarknader och första advent alldeles strax, då vill man baka och pynta och när faaan ska jag hinna vila då?

Idag har det varit ett enda flackanade och telefonpratande. Det började med att Håkan och jag missuppfattat varndra. Båda trodde den andra skulle lämna på dagis, så vi står och stirrar ilsket på varandra vid halv sju rycket och jag får lägga mig som faktiskt inte har en tid att passa. Egentligen. Så jag hinner inte duscha, slänger i mig en macka för att cykla och lämna på dagis. Sen blir det ringa runt till hantverkarna och slänga i sig lunchen på fem minuter efter ett möte som drog ut på tiden för att hinna bort till lägan, träffa hantverkare och peka var brunnen ska vara. Jag har sjuhundrafemtiotvå deadlines denna vecka och just idag skulle alla handlingar in. Jobba, jobba, jobba. Sen har jag missuppfattat mitt barnvaktaruppdrag, jag trodde jag skulle hämta alla barnen på dagis (kusinerna och Ava asså) och med dem hem. Men jag ska sitta barnis halv sju på kvällen hemma hos dom. Bränna iväg på cykeln och hämta Ava, kommer hem helt snurrig och får lägga mig ned en stund. Sex ska Håkan köra sin mamma, (vi ska få låna bilen ett par dgar, tack för det!) så något måleri hinns inte med denna kväll. utan jag slänger mig på cykeln igen efter snabbmiddag och är nu hemkommen. Då kunde Håkan äntligen parkera bilen i garaget och fylla den med alla sopor som skulle körts idag, men som vi får ta i morogn. När då? För vi ska ju träffa banken klockan fyra och sen ska Håkan handla det sista som behövs till renoveringen och jag behöver egentligen jobba sent men måste ju så klart hämta Ava och....

Nä. En klon är vad jag behöver.