Jag har under veckan hört mig själv säga "nä, mamma orkar inte, mamma är väldigt trött", lite för många gånger. Det tar på att inte sovit en hel natt på över ett år. Jag har varit så där trött att jag börjat skrika på Ava. Så det var dags att göra nåt. Kärmor kläckte den briljanta idén att jag skulle sova hos henne. Ha stället för mig själv, ta ett bad och bara ta det lugnt. Så igår när juni somnat tog jag en taxi upp. La mig i ett härligt skumbad och drack en kall öl. Läste nån pro tidning och somnade ganska omgående då jag släckte lampan vid halv elva. Halv tolv vaknat jag av ett sms, juni har fått nåt kruppanfall. Strax innan tolv är jag hemma igen. Halv två somnar jag hos Ava. Strax innan sex kliver ungen upp. Idén var ju god i alla fall.
Nää! Fy fan. Jag känner med dig.
SvaraRaderaSkit åxå!! Möjligheten står tii förfogande när du vill. Skam den som ger sig.... kram/kärmor
SvaraRadera