söndag 18 mars 2012

Det är tur vi är olika

- Jag trodde jag skulle vara den busiga, utbrister Håkan lite uppgivet när jag busar med Ava så hon skrattar som en porlande bäck.

Men det är han som köper förstoringsglas som de kan titta igenom tillsammans, det är han som tar fram pianot så de kan spela ihop och berättar en massa saker om världen. Redan när hon var precis ny tog han henne på en rundtur i lägenheten och pekade ut vad allt var. Jag skulle aldrig kommit på tanken.

- Jag trodde jag skulle vara den mer fostrande föräldern säger jag. Jag låter henne göra det mesta, kasta mat på golvet, riva ut lådor och skåp och härja fritt, för jag vill att hon ska utforska världen även på sitt vis. Medan Håkan är klart tydligare med sina gränser.

Men det är väl för väl att vi är olika.
Så hon får både och.
Både en pedagogpappa och en busmamma.











Inga kommentarer:

Skicka en kommentar