Majskrok

Ava äter majskrok utan händer (för där sitter vantarna). Majskrokar är bra. När de äter skriker de oftast inte. Det är väldigt bra. För skriker gör hon numera. Från ingenstans kommer höga skrik. Tjoff pang. Ibland helt utan synbar anledning, ibland för att hon blir tokfrustrerad på två röda. Skär genom märg och ben, skallrar i huvudet och pillar sönder tålamodet på två sekunder. Därför är majskrokar näst intill geniala. Som distraktion. Särskilt utan händer.