Det har varit, och är, en tuff tid just nu. Det är väldigt stökigt med en spädis som inte sover sammanhängande på dagtid. Därför är det nästan som ett under, ett mirakel, när hon väl gör det. Hon tajmade det väl och sov en lur på tre timmar i vagnen en fredag (då Ava är hemma). Då hann vi leka och baka och gunga och mysa och riktigt gotta oss åt Juni när hon väl vaknade. Det var så lugnt och skönt. Tänk om man fick ha det så jämt. Eller i vart fall lite oftare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar