onsdag 12 juni 2013

Junis namngivning

Vi skulle haft namngivningen i stugan, som sist, men ändrade av flera skäl till att hålla till hemmavid. Jag är av den åsikten att kvarterslokaler är skit till såna här tillställningar, för de är oftast så fula. Vår lokal är inget undantag, men systrarna Lundgren räddade oss. De gjorde girlanger och bollar att ha i taket och vek vackra pappersblommor till borden och det sjukaste och finaste av allt, 80 handvikta pappersblommor i silkespapper som de gjorde en ljusslinga av. W.O.W. inte spelet alltså utan hjälp mä, vilket jobb! Jättefint vart det och slingan ska upp i barnrummet. 





Det bjöds på bubbel och mingel vid lokalen medan jag gjorde i ordning barnet hemma. Jag var hyfsat nervös för hon hade brutit ihop och skrikit som besatt flera gånger under förmiddagen. På det där viset så man sliter sitt hår. Hon gör det nu för tiden och jag var inte direkt pigg, med nerver, förkylning och makalös trötthet var jag nästan redo att ställa in. Men det gjorde jag inte! Själva ceremonin hade vi vid fältet, vid skogsbrynet, farmor var ceremoniförrättare och gjorde det galant! Jag hörde dock inte slutet för vår stackars Ava lyckades ramla och panga en ballong precis när det startade och hon skulle gå fram till oss och vart jätte, jätte ledsen. Så det var inte lilla Juni som skrek under hela ceremonin, det var Ava. Hela ceremonin grät hon. Stackars barn. 



Men hon repade sig snabbt och följde med de andra till lokalen, nu vankades det ju äntligen tårta! Jag, Ava, Håkan, Madde, Monica, Alexandra och Niklas var alla involverade på olika sätt vid olika tillfällen i att baka två regnbågstårtor till namngivningen. 





Jag bakade även kladdkakemuffins och dekorerade med penséer. 


Juni fick massor av fina presenter! Precis som vid Avas namngivningen var allt så där mitt i prick och inga dubbletter och lite av varje. I vanlig ordning så kom tårarna, denna gång över en dikt som barnens farmor skrivit. 


Så, det vart en finfin dag att minnas. Trots förkylning, bebisbryt och en väldigt ledsen Ava. Det mest minnesvärda kommer nog att vara allas hjälpande händer. Utan dem hade det ALDRIG gått. Utan att vi frågat så bara fanns alla där och fixade en väldigt vacker och trevlig namngivning för allas vår lilla Juni Embla Paulina. Så tack alla, ingen nämnd men ingen glömd. Tack. 




4 kommentarer:

  1. Vad fint! Vem hade bakat rullrånen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! en bekant till min mor :)

      Radera
  2. Fint skrivet och fina bilder. Men nog var det Alexandra, Paulina är Avas namn!! ;-)) farmor

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag såg det jag med! haha! tröttmössa!

      Radera