Jag följer ett mycket gott råd jag fick från Mark Levengood, allas vårt mumintroll, under en inspirationsföreläsning. Han menade att just kvinnor hade en tendens att bli ledsna, när det egentligen borde bli arga. och att tårarna sällan leder någon vart. Don't get sad, get mad, rådde han oss.
Idag fäller jag inga tårar kan jag lova.
Helt rätt! Något vi verkligen borde arbeta med! Mitt problem när jag blir arg, förutom att jag grinar, är att jag genast analyserar om jag har rätt att vara arg i just denna situation? borde jag dämpa mig nu och reagera kraftigare en annan gång för att få bättre gehör? Jisses asså! Jag önskar att jag bara gick på den direkta känslan istället. Vi kanske får gå i en helt annan slags Anger Managment- kurs.
SvaraRadera