Minnesmärke

Väldigt mycket har hunnit hända med vår lilla Ava under vår semestertripp. Visst var det tänder på gång. Den första upptäckte vi hos pappa och den andra hos mamma. Då hade jag drömt på natten att hon fått en tand till och kände den direkt när jag vaknade på morgonen. Två små gulliga risgryn i underkäken.

Hon har även börjat ställa sig på knä, framför allt i vagnen, och så gungar hon så hela vagnen skakar. Ser ut som att hon vagnar sig själv. En annan av hennes nya favoritsysselsättningar är att hoppa. Stå i knät och hoppa. Och hoppa. Och hoppa. Så vi ska köpa en hoppgunga idag.

Hon har även använt sig av pincettgreppet, det vill säga hon plockade upp min mobil med tumme och pekfinger. Tur eller skicklighet? Återstår att se.

Hon flörtar också hejvilt med folk och fä. Rynkar på näsan och flinar och söker kontakt. Och så lipa. Och så rynka på näsan. Det är ju så gulligt så alla fnissar förtjust och hon blir jätteglad.

Hon har även ett nytt skratt. Mer riktigt skratt. Innan har det varit mycket tjutskratt. Nu är det mer kluckande. Hon har blivit kittlig under armarna och på knäna. Fast ibland så tror jag hon skrattar mest för att jag låter pipigt. Gullungen.