En vecka kvar

Japp. Det är torsdag, pannkaksdags och så kliver vi in i sista veckan. Eller ja, det behöver det ju inte bli, men vecka 40 i alle fall och en vecka kvar till beräknad födsel. Det har firats med på tok för lite sömn. De håller på att byta ventilationssystem i vårt bostadsområde, och det är toppen, värmeåtervinningen ska öka till 80 %, superbra. MEN. Detta borrande. Det har inte blitt mycket sömn varken på dagtid eller nattetid. Sen kommer de tillbaka nästa vecka för att installera ny fläkt och så. Sen kommer snickaren också för att fixa till det hela. När det blir vette katten. Men det lär ju infalla med hemkomst från BB eller några av de första baby blues dagarna. Härligt. Lugn och ro ska man ha de första dagarna, komma igång med amning and what not. Nåja. Det löser sig.

Solen skiner! För första gången på evigheter. Så jag ska snart snöra på mig skorna och hämta lillstintan på förskolan, sen hoppas jag vi kan vara ute en stund och njuta. Har tänkt baka hela dagen men det har inte blitt nåt av det. Det är ju födelsedag i morrn, men det är tur det finns konditorier och bakverk på ICA. För jag är trött. Ställde in kalaset vi skulle haft på söndag, vet inte riktigt hur fasen jag tänkte när jag bokade det. Det visste ingen annan heller, men ingen sa nåt. Då.

Mycket sammandragningar och förvärkar nu. Man kastas mellan hopp och förtvivlan och nu ska man återigen återgå till att hoppas på att den väntar en smula. Så vi hinner fira Avas dag. På förskolan berättade en av pedagogerna att en vän till henne lyckats pricka in båda sina barn på nyårsafton  den ena tre minuter i tolv och den andra fyra minuter i tolv. Tajming is everything.