Sovis

Efter att ha väckts eller vaknat mellan fyra och sex bra jävla länge nu var det inte undra på att man fick sig en smärre chock när Håkan kramade om mig lite lätt och sa att det är dags att kliva upp nu. Klockan är åtta.

- VA?!

nästan skrek jag. Ava hade förvisso varit vaken vid tjugo i fem, men somnat om efter lite välling!
Sen att jag egentligen skulle varit på jobbet klockan åtta, tja, det tog jag med ro kan man säga. Just nu är det enbart positivt att försova sig känner jag. Det härder ju så vansinnigt sällan.