Vi har ett tag pratat om att ta Ava på bio, jag är ju vansinnigt risigt uppdaterad om saker i vår omvärld när jag är föräldraledig, jag stänger liksom av det flödet. Så det var först när vi var på The Hobbit häromveckan som jag såg att Bamse gjorts som långfilm, så då bestämde vi oss för den. Då visar det sig att den går här i byn, kalas! Sen hade vi sån tur att farmor kunde ställa upp på kort varsel och ta Juni, så vi kunde gå alla tre. Vi hade gott sällis av både kusinerna och en helt annan Björn. Eftersom det var första besöket undrade man ju om hon tänkte sitta kvar, eller ens gå in i salongen. När vi var på innebandy förra helgen stod vi mellan glasdörrarna hur länge som helst innan hon ville gå in. Men det gick finfint, hon ville inte sitta i biostolen för hon bara ramlade ned tyckte hon. Så hon parkerade rumpan på golvet med sina popcorn och Mer och fikade i tofflorna hon packat med sig. Sen satt hon hos mig hela filmen. Lite läskigt var det (i filmen alltså) men mest kul. Det tyckte vi med. Jag undrar ibland vilka minnen som hon kommer ta med sig, vilka ögonblick kommer bli defining moments? Jag minns inte min första bio, men jag minns väldigt tydligt ett av mina första biobesök. Jag var nog fem år gammal och vi bodde i Sundsvall då, mamma tog mig och min bror till att se E.T. Fatta den. E.T. på bio, vilken upplevelse. Ett minne för livet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar