Ja, det är nåt alldeles visst med sovande barn. Så oskyldiga, så rena, så fina. Det är ofta då som föräldrahjärtat sväller över och man blir alldeles varm och uppfylld av kärleken till sitt barn. Det är nog inte helt orelaterat till det faktum att de inte är vakna. Något säger mig att det är lite lättare att älska sina barn när de oskuldsfullt snusar sött. Nu ska jag krypa ned hos den här godbiten efter en mycket trevlig och god middag med fam Remes Melin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar