Tankar

För ett tag sen tyckte jag att det lät som ett helt fantastiskt äventyr att få gå på partaj med min kära blivande make. Vi två, samma partaj och massa skoj folk. Som förr. Sen kom schlageryran, en sömnlös vecka tillika första heltidsveckan och därmed första veckan ifrån Ava. Så det vart inte så. Jag har istället tankat allt jag kan.

I lördags brände vi iväg på äventyr, bara hon och jag. Efter familjemys med pulkaåkning på förmiddagen så stack vi till Sollentuna centrum. Jag skulle på Lagerhaus och ladda inför 1 årskalaset. På tåget dit pussades och kramades hon nästan hela tiden. (När hon inte slängde kyssar åt den chilenska familjen på sätet bredvid eller snackade med tjejen framför.) Jag väljer att tro att hon saknat sin mamma en smula.

De som planerade Sollentuna C tänkte till: pausrum, vilofåtöljer lite här och var, teckningsverkstad, trevliga fik och restauranger, många fräscha gratis toaletter (allvarligt, vem fan släntrar omkring med byxorna fulla med femmor?), vatten, eld och massa grönska samt en babylounge.

I babyloungen fanns det glasdörrar. Det förstod inte Ava som satte full fart mot trappen. Märklig syn när mor skrattar och barnet gråter. Men ibland går det inte att hejda.