Vabruari

Fyrtiotre procent fler har anmält vård av barn i januari i år jämfört med förra året. Tre influensa virus plus RS-viruset toppar nu, i vabruari. Sjukhusen går på knäna, jag vill inte föda i vabruari! Men, de goda nyheterna är att vår vabsession är över. Äntligen. Hon insjuknade alltså i måndagsnatt förra veckan. Men nu tycks Lillan vara sig själv igen. Aptiten är inte riktigt på plats igen, men hon äter, dricker sin välling och frågar efter mer. Good things. Idag har hon röjt på som vanligt och hoppat i soffan, klättrat upp på borden stup i kvarten, sjunger blinka lilla stjärna på sitt eget lilla vis och ville ut i snön och klängeriet är nästan över. Utan att hon får en hostattack så hon kräks. Good things. I morgon blir det äntligen förskola för hennes del. Vi var och hälsade på kusinerna i går eftermiddag, på vägen hem gick vi förbi hennes förskola och hon börjar storgrina. Jag fattar ingenting först, sen säger hon att hon vill in och leka. Hon saknar sina kompisar. Idag när vi var ute på gården så satte hon kurs mot parkeringen, då skulle hon till bilen och åka till förskolan.

Jag kan nog ta och släppa det där dåliga förskolesamvetet nu.

Så, för morgondagen är the masterplan sömn. Sömn, sömn och åter sömn. För det tar på krafterna att vårda en liten sjukling som inte äter eller sover. Sa jag förresten att det känns som det är min tur nu dessutom?

Lilla hjärtat. 

Pippi. 

och ännu mera Pippi. 

Enligt hennes egen utsago var det tydligen mamma som bestämt att man plötsligt fick sitta på bordet. Eftersom jag är en sån push over så vann hon ju charmpoäng med det tilltaget plus att hon ÅT, så hon fick sitta kvar en stund. Konsekvent i barnuppfostran? Jag? Självklart ; )