Det började med ett meddelande från min vapendragre. Han hade varit på konferens med vår stora idol och tillika handledare för vår C-uppsats. Jag fick en sådan bekräftelse på min magisteruppsats och vår kandidatuppsats att jag nästan började grina, och definitivt inte behöver tivla på mina förmågor.
Lillan äter som hon ska idag. Hon drog två flaskor välling vid femrycket.
Hon sov middag idag (det gjorde hon inte igår).
Lillkottens bebismössa och sovpåse från minimundus (som jag hade glömt bort att jag beställt) damp ned i brevlådan. Mössan är sååå liten!
Jag hade ork att hämta kusinerna på förskolan och baka lussekatter med dem alla tre. Ava har skrattat så mycket så det räcker för hela veckan. När vi åt middag satt Ava och Alva tätt tillsammans på tripp-trapp stolen.
Jag insåg att det är fantastiskt vackert ute.
Jag börjar äntligen känna pirret igen, begravt under alla måsten och fixande och deadlines och sjukdomar, vi ska liksom flytta på lördag! woho!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar