Korvkoja

Nu är vi hemma igen. Det är ju massor av snö här med! Underbart! Även om det var lite läskigt väglag med snörök och halka på vägen ned. En bil hade voltat och man mår fysiskt illa och får svindel vid blotta tanken på att det kan hända en själv. Men tjejerna köpte sig en varsin skyffel i tönnebro (vi stannar ALLTID där and I hate it, men det ligger bäst till) så nu har vi skottat. Juni passade på att hosta så hon kräktes igen, så det blir vab för höken igen. Vabruari and all that jazz. Letar för övrigt med ljus och lykta efter en passande "bröllopsvalslåt", alltså en ballad man blir varm och glad av och kan dansa till. Och stå för. Min syster som är underbar på alla sätt och vis har messat förslag hela resan ned och nu skapat en lista på spotify med förslag på låtar. Får spela den i morgon på jobbet för att hålla humöret uppe. Och så brottas vi med kalasbekymmer, bjuda alla i gruppen (17 barn) eller bjuda de närmsta vännerna? Hade tänkt storkalas först nästa år. Men de är stora nog att förstå om de inte blir bjudna. Hur hade ni gjort? Inget kalas blir ju också fel, mot Ava. Nåja. Det löser sig. Det är tack och lov en fis i rymden i jmf med denna galna värld vi lever i just nu. Over and out.