Vi lämnade en laddning kläder och skor till rädda barnen idag, så nu har ev kusiner inget att ärva längre. Vi har slitit fram rubbet och skänkt till de asylsökande barnen. Efter den turen hann jag med en sväng på kollot. Drog upp det sista och vände landet. Vattnade och klippte häcken. Såg solen gå ned. Jag tror inte jag förstått vidden av det härliga riktigt än, men det börjar gå upp för mig. Det kommer nog vara grymt bra för min mentala hälsa. Kroppsarbete, frisk luft, sol och öppna landskap. Och ni kommer få stå ut med en hel del bilder kan man tro. Särskilt på solen och tallen. Lika hejdlöst vackert varje gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar