Bättre idag

Igår undrade jag hur mycket mer jag skulle orka. Det är ju ingen nyhet att vi varit rätt mycket sjuka. Allihop för tillfället, men främst Ava med minst en infektion i veckan. Den senaste i raden är öronkatarr, thank god för alvedon säger jag. Skillnaden med och utan är milsvidd. Men det som gjorde oss riktigt nervösa var när hon vaknade upp igår efter sin middagslur och inte kan gå. Vinglar omkring lätt förvirrat och uppvisar ett kraftigt försämrat allmäntillstånd. Bara sitta i knät, somnar nästan om, vill inte ha nåt att äta eller dricka. Vi tvingar i henne smärtstillande och lite saft, vilket hon kräks upp omgående. Bara piper och grinar stilla. Fy för fanen. Då hade jag puls. Men vi får bekräftat av läkaren att det kan ha med katarren att göra. Men hålla koll på henne.

På återbesöket idag såg det mkt bättre ut. Hon sov hela natten för första gången på...jag vet inte när. Hon behövde inga smärtstillande idag och hon har haft energi att leka med kusinerna och reta gallfeber på båda sina föräldrar.

Snälla, snälla, snälla, kan det få vända nu?